I Programmet-kortfilm ligger fokus på att hitta nya spännande röster, filmskapare som arbetat med rörlig bild i olika former men inte tidigare är kända av finansiärer eller publiken. 6 kortfilmsprojekt jobbar tillsammans fram till hösten 2024 och får ett stipendium, mentorer, en kompositör och skräddarsydda workshops. Premiär av de nya kortfilmerna planeras till september 2024.
Jag är en svensk-nederländsk manusförfattare och regissör, utbildad vid Gerrit Rietveld Academie i audiovisual art samt i filmregi vid Luca School of Arts. Efter examen arbetade jag som regiassistent och idag är jag verksam i Malmö, utbildar mig till pedagog och blev nyligen klar med min minifilm One Ball of Nature.
Jolly är en dokumentärfilm om människokraniet som min släkt har haft i hemmet under flera generationers tid.
Jag sökte för att föra filmen framåt och för att ingå i dialog med andra. Det är utbytet med gruppen som jag ser fram emot. Framförallt ska det bli spännande att ta del av andras processer, det tycker jag är jätteintressant och nyttigt.
Jag heter LéaCati Vallier, 22 år från Lund. Jag är uppvuxen i en fransk familj i Sverige där jag är äldst av 5 syskon. Jag har en väldigt stark relation till min 10-åriga lillasyster vilket har inspirerat mitt intresse för barnasinnet i film. Att ha vuxit upp med en fransk uppfostran bland svenska vänner har gjort mig uppmärksam på skillnaderna. Mina tidigare filmer och projekt har berört uppfostran och barn i förhållande till världen, för varje nytt projekt dyker jag djupare in i en aspekt av ämnet.
'Mamma säger si, pappa säger så' fokuserar på föräldrars exploitation av barn i ett samhälle där alla vill stå i rampljuset. Idag kan föräldrar tjäna pengar på att exponera sina barn i ett sammanhang som inte hunnit problematiseras.
Jag befinner mig på en plats i mitt skapande där jag utforskar vad film är och kan vara. I denna filmen undersöker jag samspelet mellan stillbilder och rörligt material.
Emil är bara 9 år och redan en framgångsrik barnboksförfattare. Hans berättelser skapas ur ett behov att kontrollera sina ständiga mardrömmar, något föräldrarna är ovetandes om. Emils föräldrar har jagat ett kändisskap hela deras liv och förlorar sig själva i sonens stegrande framgång. När Emil får ett gosedjur från en beundrare upphör mardrömmarna. Han finner en trygghet, och behovet att skriva avtar. Föräldrarna förstår snart att sonens berättelser formades ur drömmar. I deras förtvivlade försök att hålla kvar vid kändisskapet börjar de göra allt de kan för att väcka Emils mardrömmar till liv igen.
Jag sökte till programmet då jag finner en kreativ lust i upplägget och att få infinna mig i en skapande miljö, något jag har saknat efter avslutade studier. Programmet ger mig förutsättningarna att djupdyka i mitt projekt. Jag ser fram emot att göra film tillsammans med de andra i programmet.
Jag har min bakgrund inom teatern och är dramatiker med lång verkslista, som dragit mig mot filmskapandet. Först skrev jag "bara" manus, i samarbete med regissörer - tre kortfilmer på cv:n - men utforskandet i att skriva filmmanus har lett mig in på att även regissera.
Regidebuten är en treminuters skräckkomedi som utspelar sig i Arriesjön (jag gör även lite stunt i våtdräkt, kan jag spoila).
För mig är det viktigt i allt mitt skapande att gestalta historier och perspektiv som sällan eller inte alls berättas, och att befolka dem med de man sällan berättar om.
Under våren har jag och mitt team spelat in en 15 min dramakomedi som utspelar sig på Riksgymnasiet för hörselskadade och döva och ett elevboende. Det är lite som Young Royals, fast med hörapparat. Ett eget universum som inte är berättat om utanför hörsel-/döv communityt, om en helt osynliggjord grupp: unga hörselskadade.
Komik i allvaret är nödvändigt för mig och inget jag kan eller vill välja bort. Mina berättelser varvar svärta och dråplighet och jag arbetar i spänningsfältet där en djupt tragisk situation kan vara komisk även om den absolut inte är rolig.
Sextyplussarna Ralf och Laila har efter trettio års äktenskap stor kärlek för varandra. Men åren passerar inte obemärkt. Ralfh tycker de ska ”acceptera sin ålder” och stoppa sexet på hatthyllan medan Laila tvingar med honom till en sexolog för att reda ut frågan om vad eller HUR gör man när kroppens tyngdpunkt(er) omfördelats under de senaste trettio åren?
Filmen handlar om hur de med sina åldersbetingade skavanker - artros, stelhet, ospänst och hög fettprocent framtill- systematiskt och under sexologens överinseende och dokumentation utforskar kärlekslivets möjligheter. Sexualitet är en del av ens identitet - annars: sista gången närmar sig. Som döden.
Jag är oerfaren inom filmandet och vill utöka mina kunskaper i projekterandet och inom regi, plus utöka nätverk och få stöd i utvecklingen av mitt egna projekt. Ett sammanhang att bolla problem och lösningar. Det finansiella stödet en bra grund. FiS/FC ger tyngd åt kommande ansökningar för finansiering.
Vi hittade varandra när vi båda gick Filmlinjen på Skurups Folkhögskola 2021-2023 och kommer nu att fortsätta med vårt första gemensamma projekt efter utbildningen.
Rewan är född i en liten by i Rojava i Kurdistan, vuxit upp i en konstnärlig släkt men framför allt musik var en större del av hans liv. Hans resa till sverige väckte intresset att utforska alla de komplexa lager hos människor to make some sense of this world och dokumentera det både i hemlandet och här i Sverige med kärlek för kreativitet.
Elias är från Göteborg och har en bakgrund som biografarbetare. Det var när som 15-åring började bemanna kassan på Hagabion som hans kärlek för filmen började och har sedan dess bara växt. Han har ett stort intresse samtiden och gillar att göra filmer som berättar om samhället, där människor, deras vardag och känslor får stå i centrum.
I en liten fotoaffär på Bergsgatan i Malmö ryms ett helt liv. Bland myllret av kameror, filmrullar och objektiv får vi följa Lennart och hans möte med de personer som passerar in och ut i butiken. Efter den digitala övergången stängde många fotobutiker ned eller valde att inrikta sig på det nya men fotoaffären vek sig inte efter tidens trender. I filmen får vi både följa gamla eldsjälar som hållt fast vid den äldre tekniken och en ny ung och nyfiken generation som fått upp blicken för det analoga.
Vi sökte programmet kortfilm eftersom vi tror att film blir som bäst när det finns möjlighet att inspireras och få input av andra. Det ger en möjlighet att se sitt projekt utifrån och på sätt utvecklas. Vi ser mycket fram emot att utvecklas med andra filmskapare i liknande processer som vår.
Mitt namn är Zahraa. Jag är 24 år och uppväxt i den lilla kuststaden Höganäs. När jag var 16 år fick jag huvudrollen som Aida i Gabriela Pichlers Amatörer, något som dels öppnade upp en helt ny värld för mig, men även gav mig mycket inspiration och en viss syn inför mitt egna skapande.
För tillfället befinner jag mig mycket i både Skåne och Stockholm, dit jag tagit mig för att jobba som produktionsassistent på bolagen Story och Garagefilm. Mitt driv kommer ur en nyfikenhet att lära sig allt om film, både framför/bakom kameran och inom dokumentären/fiktionens sfär.
"Om jag ska återberätta verkligheten, kan det vara en bra idé att lära mig att fånga den först."
Den tanken ledde mig in till dokumentärfilmens sätt att skapa, och det är med detta medel jag vill hitta sätt att lyfta fram de berättelser som sällan får en plats. Och framförallt göra det på ett sätt med mycket humor och värme, som både roar såsom rör upp känslor och funderingar hos betraktaren.
Vi oss till småorten Påarp, där vi får träffa de tre barndomsvännerna Abbe, Sherif och Simon, som tillsammans driver firman Billyckan. Arbetsuppgifterna är många och dagarna tycks aldrig ta slut. I en redan pressad ekonomi, ger de allt för att kunna hålla sig över ytan och konkurrera med de större firmorna.
Både deras drivkrafter och deras personligheter skiljer sig åt från varandra, vilket skapar en spännande gruppdynamik och ger upphov till många roliga stunder tillsammans. Billyckan är en film om unga entreprenörer och om att skildra en manlig vänskap på ett varmt och kärleksfullt sätt.
Dels sökte jag för att jag vill bekanta mig med andra kreatörer från Skåne, och dels för att jag kände att det var ett passande steg vidare för min utveckling. Jag ser fram emot att gå in i denna process och att se fem andra, otroligt grymma filmer ta form.
Mitt namn är Edgar! Är 22 år och bor i Malmö. Har studerat film i 3 år på folkhögskola, men haft en passion för filmskapande sålänge jag kan minnas! I mina berättelser gillar jag att använda tragikomik och dysfunktionella karaktärer, gärna i en landsbygds miljö.
En kortfilm om en äldre man på landet och hans sätt att hantera sorg och ensamhet på genom karate.
Jag sökte pågrund av möjlighet att ta mitt filmskapande till nästa nivå! Jag ser fram emot att få göra film ännu en gång med kunniga och peppande människor i ryggen!
Film i Skåne, Filmcentrum Syd, Musikhögskolan Malmö.
Med stöd av Svenska Filminstitutet - Talent to Watch, Region Skånes Kulturförvaltning och Region Skåne.
Alla foton på denna sidan är tagna av Emma Lidström.
Sidan uppdaterad 21 dec 2023, kl 09:45